Hur kan man använda sig av innovationer i yrkesutbildningen? Under år 2024 deltog Optima, Folkhälsan Norrvalla, Axxell och Prakticum i ett innovationsprojekt där lärare fick pröva på nya metoder för att öka välmåendet. Projektet leddes av organisationen HundrED och finansierades av Konstsamfundet.
När den icke-vinstbringande organisationen HundrED och Konstsamfundet tillsammans började spåna kring hur den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Finland kunde få hjälp med att jobba mer med innovationer i utbildningen, var målsättningen en slutprodukt som kunde användas överallt i världen. Målet med samarbetsprojektet var att inspirera både lärare och studerande att i högre grad än tidigare använda nya metoder och innovationer i sitt jobb. Projektet resulterade i en rykande färsk arbetsbok.
– Ambitionsnivån var att göra de finlandssvenska yrkesskolorna och yrkesinstituten till en internationell spjutspets. Vi tog kontakt med rektorerna och hörde om de var intresserade av att delta i ett projekt som HundrED drev, för att hitta nya innovativa arbetssätt, säger Mary Gestrin, kommunikations- och utvecklingsdirektör på Konstsamfundet.
– Vi ville testa internationella innovativa metoder som finns i vår databas, och som kunde hjälpa i arbetet med att sparra de svenskspråkiga yrkesinstituten, särskilt för att stödja studerandenas och lärarnas välbefinnande, säger HundrED:s vd, Lasse Leponiemi.
Ett av målen med projektet var att visa olika innovativa verksamheter som andra redan använder, för att “vidga vyerna”. Ett annat mål var att yrkesinstituten tillsammans skulle välja vilka innovativa arbetssätt de ville testa.
– Vi hade en arbetsgrupp med representanter från de olika yrkesinstituten som diskuterade sina behov, och på så sätt länkade vi samman de olika institutionerna.
Ett tredje mål var att visa det goda som redan görs på yrkesinstituten.
– Vi identifierade deras sätt att jobba, och också de lärare som var mest intresserade av de här sakerna. Lärarna sammanfördes med innovatörerna, med målet att de skulle föra innovationerna vidare in i sina egna enheter. Valet av innovativa metoder gjordes så att vi tog i beaktande hur de påverkade det psykiska och fysiska välbefinnandet.
Valet gjordes också så att man tog i beaktande inklusion, och hur studerande på olika nivåer kunde uppmärksammas på bästa sätt.
– Eftersom inlärningen nu sker på arbetsplatserna i högre grad, funderade vi också på hur man kunde utveckla och förbättra kontakten dit. Vi funderade också på samarbetet mellan olika enheter.
Folkhälsan, Optima och Prakticum valde den innovativa metoden Street Racket. Det är ett racketspel som är utvecklat i Schweiz.
– Det här är en metod som mer riktar in sig på det fysiska välbefinnandet, där man kan utnyttja rörelse som en del av inlärningen, säger Lasse Leponiemi.
Det här är en metod som huvudsakligen används i grundskolans högre klasser, men också i viss utsträckning på andra stadiet. Axxell valde en annan innovation, 100cameras.
– Den handlar mer om att utveckla samarbetet och synliggöra de studerande. Den här innovationen kan användas som en del av inlärningen i arbetet. De studerande kan exempelvis berätta en historia via bilder om ett visst yrke, till exempel vad en plåtslagare gör i sitt arbete.
Prakticums rektor Laila Andersson tycker att det var givande att delta i projektet, ävenb om det inte var helt okomplicerat.
– Det var svårt att hitta gemensam tid. Jag kan tänka mig att det fungerar bättre med yngre elever i grundskolan, där finns ämnen och schemalagd tid där man kan få in sådana här projekt och hitta tid för det. Men på andra och tredje stadiet finns det inte sådan tid, och det var en orsak till att det här var utmanande, säger Laila Andersson.
– Men vi tyckte att det var intressant, och roligt att vara med. Det var ett jättebra sätt att jobba på, och man fick lära sig av andra. Det var också roligt att se HundrEDs kreativa inställning.
På Axxell var det två lärare i turism, Anna-Karin Abrahamsson och Regina Tyrsky, som deltog i projektet. De bjöds in att delta i processen hösten 2022, då HundrED började med att tala med både lärare och studerande på Axxell.
– Det gav mer än det tog, säger Regina Tyrsky.
Både hon och Anna-Karin Abrahamsson har jobbat länge som lärare, och välkomnar nya idéer och metoder.
– Det är fint att man får fylla på sin verktygsback. Man kan ju fastna i sina gamla spår när man jobbat länge, säger Regina Tyrsky.
– Och jag kan medge att det är ljuvligt att som lärare få något färdigserverat, det händer inte så ofta, säger Anna-Karin Abrahamsson.
Lasse Leponiemi på HundrED säger att ett mål med projektet är att ge de studerande nytta och fördelar som kommer från den testade metoden.
– Men på samma sätt är det ytterst viktigt att de lärare, rektorer och personer som är med i processen får verktyg för hur de kan utvärdera vilka inlärningsmetoder eller innovationer som helst, som de kanske vill testa i skolan i framtiden. Förhoppningsvis får man i skolan beredskap att ta i bruk och testa nya metoder varje skolår.
Samtidigt får skolorna nya internationella kontakter som på lång sikt kan vara väldigt intressanta.
– Via dem kan man igen hitta nya sätt att tillämpa metoder eller nya möjligheter som skolorna vill använda sig av och dra nytta av, säger Lasse Leponiemi.
Länk till arbetsboken: Journeys in Vocational Student Wellbeing
Text: Malin Wikström